Jag har precis haft lov men ändå känns det som om jag behöver en paus, att vila ut. Det blev inte mycket vila på lovet, faktiskt ingen alls. Först var det spelning med bandet och repa till den, sen var det demoinspelning och repning till demoinspelning onsdag, torsdag, fredag & lördag. Oftast från 10-18. Det betyder att jag gick upp i princip 8.30-9.00 varje dag, vilket i säg betyder ingen sovmorgon och då kan vi dra slutsatsen trött Jag.
Jag ska inte klaga, inte alls, för jag hade underbart roligt i princip alla dagar och det är det som räknas. Sova kan man göra när man är död, eller pensionär. Det är nu man ska leva, upptäcka saker och framföralt - våga. Jag är jättedålig på det, att våga alltså. Ganska så fruktansvär dålig.
Det är som om något inom en låser sig och man tror att man ska dö om man gör det, vad det än är, eller ja inte vad som helst men ni kan nog tänka er en situation. Jag kan det i alla fall.
Igår köpte jag en vinterjacka. Den är jättestor och beniga lilla jag drunknar typ i den. Men jag antar att det är meningen med vinterjackor, de ska vara stora och varma. Apparently.
Imorgon ska vi sätta sången på alla låtar och spela in, det ska bli riktigt roligt, bara jag lyckas hålla mig oförkyld en dag till, det känns som om det kommer när som helst. Jag har klarat mig hela hösten från förkylningar men jag ska inte säga så, för så fort jag pratar om hur frisk jag varit så slår det till, och nu får det absolut inte slå till, efter imorgon så -fine- men inte nu, inte idag och inte imorgon. Håll ut. Håll andan.
Jag saknar dig Titti, jag önskar att det fanns ett pilotgymnasium i sthlm för jag saknar dig verkligen.
Mycket.

0