Det jobbiga med att pappa har tagit semester är att det numera alltid sitter en människa (han) framför tv-n när jag näarmar mig vardagsrummet och den nye husguden (platt-tvn). Jag har vid mitt sommarlovslika tillstånd vant mig vid att vakna upp tillsammans med familjen Camden i Sjunde himlen varje morgon 12.00, bländas av Cesar Millans vita tänder när han hjälper hundar i "Mannen som kan tala med hundar" och skratta rått åt den döda skräcken i den nya "Harpers Island" om kvällarna.
Men nu är han där. Jämt. Och sport är det tydligen vi ska se på. Det är chockerande.
Vanor som bryts.
I dont like it.
Sen kan man ju tycka att det är överkomligt att snubben som pungade ut med 30 000 för mästervärket på väggen ska få njuta lite av den.
Eller inte.
0