Jag minns när vi alla satt i klassrummet och sneglade på varandra och på fröken ochsedan på mamma som stod där bak med alla andra ettagluttare-föräldrarna. Vi hade bestämda platser, egna små skåp att lägga våra pennor och matteböcker med lekande barn på i. Jag kommer ihåg att de bad oss att rita vad vi hade gjort på lovet och jag satte igång att rita en stor vulkan som sprutade eld med mig stående på toppen. Vi hade varit på kanarieöarna som vanligt.
När den första dagen började gå mot sitt slut stod jag och Josefine på bänken utanför ingången precis nedanför den stora ugglan som var målad på husväggen och poserade framför kameran. Josefine med sin lejonkungentröja och flätor och jag i min marinblå dress, vitt hårband och vita klackskor. Båda två med spetsstrumpor som stack upp vid vaden.
Vi hade blivit ettagluttare, och det kändes så fruktansvärt bra.
Anonym
ja, ljuva 90-tal. ;)

1