Better off dancing
Ettagluttare
Jag kommer ihåg min första skoldag ganska klart. Jag hade varit på skolan förut, brorsan hade redan gått två år och jag hade hälsat på ett flertal gånger såklart. Men nu var det att komma dit för första gången på riktigt, nu var det verkligen JAG som skulle börja där. Jag och min bästa kompis Josefine hade likadana portföljsväskor fast min var rosa och hennes lila. Mamma hade klätt mig i en blå kjol och en blå tillhörande kort jacka som hon haft när hon var liten.

Jag minns när vi alla satt i klassrummet och sneglade på varandra och på fröken ochsedan på mamma som stod där bak med alla andra ettagluttare-föräldrarna. Vi hade bestämda platser, egna små skåp att lägga våra pennor och matteböcker med lekande barn på i. Jag kommer ihåg att de bad oss att rita vad vi hade gjort på lovet och jag satte igång att rita en stor vulkan som sprutade eld med mig stående på toppen. Vi hade varit på kanarieöarna som vanligt.

När den första dagen började gå mot sitt slut stod jag och Josefine på bänken utanför ingången precis nedanför den stora ugglan som var målad på husväggen och poserade framför kameran. Josefine med sin lejonkungentröja och flätor och jag i min marinblå dress, vitt hårband och vita klackskor. Båda två med spetsstrumpor som stack upp vid vaden.

Vi hade blivit ettagluttare, och det kändes så fruktansvärt bra.